Swimrun träning: Time minus 1 week

Ja det är sista veckan. Och jag mår sådär. Känner mig seg och sunkig av att äta vanlig mat igen och dessutom kan jag inte låta bli godis och onyttigheter så magen är svullen och jag blir trött. Nu är det dags att hitta någon balans som funkar bra i långa loppet. Känner mig också lite småsvullen i svalget och har haft svårt att komma i säng om kvällarna så nja den allmänna formen är sådär. Och dessutom har jag fått semesterkänsla utan att ha semester så över lag känns saker tunga. Sirap. 

Planen var 2 kortare intervallpass denna veckan och sen swimrun träning med Anna. Men måndag och tisdag var jag seg och kände mig svullen i halsen. Varken orkade eller vågade träna, med förhoppning om att jag skulle piggna till för mer ork i slutet av veckan. För mer träning under veckan behövs. Det är inte förren nästa vecka som det ska vara  lite lugnare tag. 

Onsdagens plan med swimrun träning med Anna blev grusad eftersom jag inte mådde bra. Åkte till och med hem från jobbet vid lunch. Orkeslös, smått huvudvärk och konstig i kropp och knopp. Därefter torsdag och fredag med jobb hemifrån för att ta igen mig lite. Lördagen var ny träningsdag med Anna och nu får det bära eller brista. Så vi körde några km löpning och en bra stund i vattnet. Riktigt kallt var det efter en stund och vi huttrade rejält när vi kom upp. Men simningen gick bra och vi testade ryggsim, bröstsim, crawl samt att ligga och vila på rygg. Allt med en lina sammankopplad mellan oss. 

Det kändes fantastiskt kul att vara igång igen. På söndagen körde jag och en kompis intervaller. Jäkligt jobbigt i solen. Men det blev gjort i alla fall. Vi filmade även varandras löpsteg och hållning för att själv se vad som kan förbättras. Något jag ska fundera mer på efter swimrun loppet. 

Så den här veckan är alltså lite misslyckad i mina ögon. Hade velat vara stark och köra rejält med pass nu. Men som de flesta vet blir det inte vad man tänkt sig. Kroppen och knoppen ska klara av mer än träning. Familj, jobb och socialt umgänge kräver sitt och tyvärr blir det inte alltid att allt orkas med.