lördag 11 juni 2016

Är jag sockerberoende?

Sa till min löparkompis förra veckan att det känns som jag har stenar knutna vid fötterna när jag springer. Så tunga känns benen. Och då är det ändå så att jag har månader av löpträning bakom mig, så det borde inte kännas så tungt hela tiden. Det var då jag började spekulera i om det är maten som gör mig så tung i kroppen. 

I går kväll såg jag dokumentären Sockerfilmen. Efter det tänkte jag att det är värt att testa. Kanske en minskning i socker kan jag göra att jag känner mig mindre tung och seg i löpningen. Kanske är jag sockerberoende... Det har varit väldigt mycket saft, juice, kakor, bröd, pasta och en och annan godisbit. 

Så idag körde jag igång. Minska socker i möjligaste mån utan att överdriva. Det lär bli tufft, för handen på hjärtat, jag får kickar av att få i mig socker som det är nu. 

fredag 3 juli 2015

Swimrun träning: Time NOW

Sista veckan. Nästan overkligt att det är dags. Ingen träning måndag pga lång jobbdag. Retfullt.  Körde kort löprunda i makligt tempo tisdag. Resten av veckan vila. Jag känner mig inte så förberedd som jag tänkt. Har dock varit lite smart och tagit ledigt torsdag och fredag för att kunna ta det i lite lugnare tempo innan och få loss lite av hjärnan till detta i stället för bara jobb. 

Något osäker på vad vädret kan göra med dagen D. Prognosen visar typ årets varmaste dag. 


Med detta i prognosen tog jag under fredagen fram saxen och kapade benen på våtdräkten. 


Alla hejar på med sms och andra hälsningar nu innan loppet - vilket stöd det ger! Verkligen så uppskattat. 

Lördagmorgonen kom, nymornad, sammanbiten, och jag blickar ut över havet - ser lugnt ut på utan. Hoppas det inte blåser upp. 



Förberedelse med resorb att dricka, havregrynsgröt med mosad banan. Och självklart en kopp kaffe unnade jag mig. Bredde några mackor att käka som mellis innan loppet. 



Omklädd till swimrun "understället" och inom minuter kommer Anna och hämtar!


Bussen körde oss ut till Torhamn, i bussen åt vi mack-mellis och dricka. Tror det var 6 fullastade bussar. I Torhamn bytte vi om, kissade, och väntade på starten. 


När startskottet löd drog alla iväg. Ganska många i ett högt tempo. Värmen var kvävande. Helt lugnt och 28 grader i skuggan. Vi hade bara sol dock, ingen skugga längs asfalten. Det bara dallrade av värme och vi bestämde oss för att köra riktigt lugnt. Ganska snart var vi sist i loppet, men det dröjde inte många kilometer förren vi kom i kapp, flera hade börjat gå istället för att springa. Värmen slog hårdare än vad de flesta var beredda på. Vi tog oss de 8 km i grym hetta och såg med glädje fram emot att få kasta oss i vattnet. Drickan som serverades efter de 8 km var inte jättefräsch efter att flera 100 pers innan oss hade doppat sina muggarna vattenbaljan. Men några klunkar blev det ändå. Jag var törstig trots att jag klämt en Cola gel energi och 0,5 liter under löpningen. Jag var lite nervös över simningen, 730 meter. Det gick dock fint att simma. Vi körde som vi övat och planerat. Anna först med koll på destinationen och jag efter i en lina med koll på linan. Väl framme var det över en liten ö och sen i vattnet igen för ytterligare 480 meter. I land på möcklö blev det 3,6 km löpning genom ett fantastiskt landskap. Här fick vi träffa familjerna som hejade på oss och gav oss dricka och energi. Tävlingen hade även de dricka och energi här, blev en halv banan och ett snickers. Efter 300 M simning till trummenäs så fick vi träffa ytterligare kändisar! Grannar, jobbkamrater och familjen igen! Så uppmuntrande! Här med vår lilla fan-club!


Trummenäs var 2000 M löpning och sen väntade 900 meter simning. Den längsta sträckan. Den gick även den bra, och jag hade satt mig för att aldrig titta bakåt. Bara simma på och ibland kolla till Anna framför och destinationen. Jag höll det alla sträckorna och jag crawlade även alla sträckorna hela vägen. 

Det blev sen två korta löpningar åtskiljda av en kort 40 meter simning genom lervälling. Sen över till Säljö och därifrån till Knösö. Vid Knösö landstigning fick vi hejande av Magnus syster och dotter. Jättekul! Vi sprang vidare mot knösö badplatsbryggan dit vi hoppade i och simmade den värsta sträckan mot Verkö. Den var tuffast med mest rörlighet i vattnet. 640 meter i ett mer tufft vatten. Det kan ju sägas att värmen var krävande, men å andra sidan var vattnet lugnt och hade en fin temperatur på 19 grader. Här har jag kommit i land på Verkö udde och möts av flera goda grannar. 



Vidare 3,5 km genom skogen på Verkö. Vid skolan möttes vi av familjerna igen och därefter med ny energi i kroppen tog vi oss till ångbåtsbryggan där avgången från Verkö tog plats. Med sikte mot Hästö över 350 meter vatten tog vi oss utan större svårighet. Några simmare i vägen som vi fick ta oss runt störde lite men fram kom vi. Där möttes vi av en kompisfamilj som hejade! Jättekul så många som stöttat oss längs vägen!  Uppriktigt glada åt det är vi! 2,7 km löpning på Hästö över kuperade gator och sen fram till bryggarberget. Vid handelshamnen var det sista simsträckor och där hade vi familjerna igen! Vilka familjer!!! 


550 meter simmade vi sen till gästhamnen. Seg och tung simning där det bara var att stänga av tankar och trötthet. Upp för en repstege tog vi oss med de sista krafterna och sen väntade endast sista sträckan, löpning 2 km innan vi nådde målet. 5 gels, 1,5 liter dricka, 1 banan, 1 bit kexchoklad, 1 litet snickers, några strips och ett par chips var vad jag fick i mig under resan på 26 km löpning och 4,5 km simning. Vi drog ner våtdräkterna vid några av de längre löpningarna för att hålla oss svala, men vid de kortare löpningarna på ca 1000 M fick våtdräkten stanna på. Fördelen var stt vi hade swimrun dräkter som vi kunde dra ner dragkedjan både fram o bak för att få luft. 

Sista biten över kullerstenarna flög vi fram för att äntligen dundra i mål efter 5 timmar och 57 minuter. 


I mål fick jag min välförtjänta öl och den smakade kalas!



måndag 22 juni 2015

Swimrun träning: Time minus 1 week

Ja det är sista veckan. Och jag mår sådär. Känner mig seg och sunkig av att äta vanlig mat igen och dessutom kan jag inte låta bli godis och onyttigheter så magen är svullen och jag blir trött. Nu är det dags att hitta någon balans som funkar bra i långa loppet. Känner mig också lite småsvullen i svalget och har haft svårt att komma i säng om kvällarna så nja den allmänna formen är sådär. Och dessutom har jag fått semesterkänsla utan att ha semester så över lag känns saker tunga. Sirap. 

Planen var 2 kortare intervallpass denna veckan och sen swimrun träning med Anna. Men måndag och tisdag var jag seg och kände mig svullen i halsen. Varken orkade eller vågade träna, med förhoppning om att jag skulle piggna till för mer ork i slutet av veckan. För mer träning under veckan behövs. Det är inte förren nästa vecka som det ska vara  lite lugnare tag. 

Onsdagens plan med swimrun träning med Anna blev grusad eftersom jag inte mådde bra. Åkte till och med hem från jobbet vid lunch. Orkeslös, smått huvudvärk och konstig i kropp och knopp. Därefter torsdag och fredag med jobb hemifrån för att ta igen mig lite. Lördagen var ny träningsdag med Anna och nu får det bära eller brista. Så vi körde några km löpning och en bra stund i vattnet. Riktigt kallt var det efter en stund och vi huttrade rejält när vi kom upp. Men simningen gick bra och vi testade ryggsim, bröstsim, crawl samt att ligga och vila på rygg. Allt med en lina sammankopplad mellan oss. 

Det kändes fantastiskt kul att vara igång igen. På söndagen körde jag och en kompis intervaller. Jäkligt jobbigt i solen. Men det blev gjort i alla fall. Vi filmade även varandras löpsteg och hållning för att själv se vad som kan förbättras. Något jag ska fundera mer på efter swimrun loppet. 


Så den här veckan är alltså lite misslyckad i mina ögon. Hade velat vara stark och köra rejält med pass nu. Men som de flesta vet blir det inte vad man tänkt sig. Kroppen och knoppen ska klara av mer än träning. Familj, jobb och socialt umgänge kräver sitt och tyvärr blir det inte alltid att allt orkas med. 

Swimrun träning: Time minus 2 weeks

Det fanns inte en chans att jag skulle orka träna på måndagsmorgonen. Kroppen och orken är helt slut denna veckan. På tisdagen hade jag en tid bokad hos osteopaten och alla muskler kändes fräscha så hennes gissning var att kroppen behövde mer bränsle. Hård träning i samband med hektiskt på jobb och privat gav mig en kropp utan ork. Mer kolhyderater tror jag att jag behöver. Så jag lade paleo på hyllan 2 dagar innan plan. Ganska bra ändå med 5 veckor strikt paleo. Men nu ville jag verkligen testa och äta mer blandat för att se vad kroppen svarade med. Käkade en massa gott och lite väl mycket utsvävningar tisdag, onsdag och torsdag. Och faktiskt tror jag nog orken kom tillbaka. Det blev ett långpass på 12 km i torsdags eftermiddag efter jobbet. 

Och såhär glad var jag att få dricka tomma kolhyderater efter 5 veckor med bara vatten och nyttigheter. 


Fredag och lördag ägnades åt midsommarfirande med goda vänner och deras trevliga kompisar. Här Tyra och Valter på en båttur!


På söndagen var jag lite seg men troligtvis mest pga midsommarfest och lite sömnbrist. Kroppen kändes dock bra och swimrunträning med Anna stod på schemat. Sprang - simmade - sprang - simmade - sprang - simmade. Kändes grymt bra att testa några sträcker till. Men det som var lite oroande var att jag fick sjösjukekänningar. Det gungade en del i huvudet och jag mådde nästan illa vid ett par tillfälle. Vågorna ställde till det för mig på ett sätt jag inte känt innan. Känns lite nervöst faktiskt hur jag kommer reagera om det blåser mer. Det är många delar och utmaningar i swimrun som jag inte funderat på innan. Det som också är en omställning är att komma upp från vattnet och känna sig smått groggy och försöka finna lugnet och balansen att trava iväg till fots istället. Sen när stapplandes gått över till löpning tar det en stund att hitta rytm och andning. Svårt, men spännande!



Så allt som allt blev det bara två pass denna veckan och om sanningen ska fram känner jag mig osäker på hur man bäst tränar resterande tid. Sista veckan ska jag i princip vila, vilket innebär att nästa vecka är min "sista" träningsvecka innan loppet. 

söndag 21 juni 2015

Swimrun träning: Time minus 3 weeks

En seg vecka med dålig kraft. Det var ren vilja som träningen utfördes. Simning på måndagsmorgonen, 5 km löpning på onsdagen med T, och 8 km löpning mitt i kungabröllopet på lördagen. Veckan avslutades med swimrun träning med Anna på söndagen. Två löpsträckor och två simningar. Kändes rejält i armarna. Jag var inte beredd på att simningen i havet skulle vara så mycket tyngre för armar och triceps än i simhallen. 

Det är liksom inte simningen i sig som är utmaningen utan kombinationen av att simma i havet (och diverse äckliga sjögräs och hala stenar) och att hålla koll på var man ska samt var lagkompisen är. Det blir att glo hit och dit och inte något flyt med takt och andning. 

Det var intressant och bra att testa på även om det redan hunnit bli 14 juni när premiärloppet togs. Vattnet var kanske 16 grader på sin höjd, men våtdräkten gjorde sitt och man höll sig fint varm. Det var otroligt bra att testa utrustningen med så man kan tweeka lite utefter hur det funkar. 


Det var förvånande att märka hur väl skor och våtdräkt flöt. Det var riktigt bra flytkraft. Jag som kör med dolme med kände nästan att det blev för mycket flyt. Men nu har jag övat med dolme så nu tänkte jag testa att köra med det. Dock hade jag inte fixat fästanordning så jag bar den under löpningen. Det var inga problem, utan det var sen i vattnet som det var drygt eftersom dolmen flyter så bra så var det svårt att hålla kvar den mellan låren och den stack lätt i väg. Till nästa simning måste jag fixa något gummiband så den kan sitta fast. 

Det kändes grymt kul och lite läskigt att äntligen testa utrustning och open water sim. Löpning med plask plask i skorna och hur våtdräkten reagerar i de olika momenten. 



Att jag inte haft kraft utan tränat på vilja tror jag beror på kosten. Jag har förmodligen inte fått i mig vad jag behövt nät jag tränat och ätit ganska strikt paleo.  Jag tror i allafall att det har spelat in. 

söndag 7 juni 2015

Swimrun träning: Time minus 4 weeks

Jaha. Då var det en ny vecka. De går i rasande fart märker jag. Och även denna veckan har jag hållt mig till planen. Träningsplanen så väl som Paleo. 




Inledde måndagen med simning innan jobbet. Tisdagens planlagda kortpass i löpning valde jag aktivt bort mot ett styrkepass hemma. Mina knä är känsliga för löpningen när jag inte styrketränar, så jag prioriterade det. 

Onsdag morgon startades med 1500 M i simhallen. Glad som en lärka blir jag av att träna på morgonen. Dock gör det inte sig själv. Det är drygt att packa och göra allt i ordning kvällen innan och sen kl 5.30 är det inte ofta det känns som den mest lysande idén. 

Torsdag blev vilodag och fredagen innehöll löpning. Det var på Västra Marks idrottsplats och innefattade löpskolning med hopp hit och dit, jämfotahopp (MY GOD vad ytterst lite spänst jag har) samt övningar med att springa med isättning av tårna först. Därefter fick jag avnjuta en intervallek. 300 meter, vila 1 min. 200 meter, vila 1 min. 100 meter, vila 3 min. Och så samma igen. 3 set körde vi. Intervaller tror jag stenhårt på gör skillnad för farten. Men hur bra det är må vara så är det absolut fasansfullt plågsamt. Efter intervallerna var belöningen core träning som verkligen är kanon att få gjord. Rygg, mage, armar. Och så lite utfallssteg och annat påhitt som givetvis är guld, men efter intervallerna är man liksom inte så upplagd. Men säkert gör det grym nytta. 


Fredagskvällen innefattade vin hos vännerna. Gott absolut. Men jag undrar om jag inte tål det längre nu när jag äter paleo. Vin är ju mitt "frikort", men jisses. Två glas vin under en kväll och nästa dag är jag halvt förstörd!

Lördagen var vilodag. Och verkligen vilodag eftersom Tyra och jag åkte på spa!



På söndagen var det dags för långpass. I mitt schema var målet nu ett pass på 10-11 km. Men med svägerskan som sällskap fick jag till 13 km. Tror vi landade kring ett snitt på 6.50 min per km. Svårt att säga något om tiden. Hela grejen var ju att springa långt, inte fort. Inte heller kan det jämföras med asfaltslöpning. Där vi sprang var det stock och sten att kryssa över. Vi till och med ramlade vars en gång. Så dagens långpass är jag stolt över, det börjar likna långpass och jag har ju faktiskt bara sprungit 13 km en enda gång innan. Annars är det mest 10 km jag kommit upp i. Så duktigt av mig, men knäna och benen har tagit stryk. Inte mycket kraft kvar efter passet. 

All in all 5 riktigt bra pass i veckan. Nästa vecka har vi som mål att testa open water på helgen. Det blir spännande. Och läskigt. Och säkert rätt kallt... Tror bara det är 13-14 grader i vattnet...

söndag 24 maj 2015

Swimrun träning: Time minus 5 weeks

Planen för veckan har funkat någotsånär. 

Måndagen inleddes tidigt med simning en dryga 1000 meter. Efter råd och tips från min arbetskamrat så känns det ännu roligare att öva och jobba med tekniken i simningen. Visst är der smått ångestfyllt att ställa klockan på 5.30 för simning klockan 06.00 men känslan att komma till jobbet 7.30 och redan avverkat motionen är väldigt god. 

Tisdagskvällen körde jag och min granne skogslöpning i 5 km, där ungefär hälften gick över stock och sten. Vi kom ner i 6.11 min per km i snitt och det är en fin förbättring.  Speciellt när det är i skogen vi sprungit. Vår skogsrunda är fantastiskt fin med bokskog, stenar och havet. Dock innebär terrängen en hel del kryssande som saktar ner farten - dock inte flåset. 



På onsdagen packade jag simväskan igen och på lunchen simmade jag 1500 meter. Körde lite olika simsätt, men testade att crawla 600 m i sträck med dolme och det gick jättebra. Känns verkligen kul att jag börjar få kontroll på tekniken. Även om det är mycket kvar att öva för att känna riktigt att det sitter. 

Torsdag var planerad till vilodag medan jag hade tänkt köra intervaller på fredagen. Dock kände jag mig lite sliten och halsen lite rosslig. Det i kombination med att jag skulle behöva ordna barnvakt för att träna gjorde att jag var hemma med barnen istället. Lets dance och äppelbitar i soffan blev det istället. 


Regnet stod som spö i backen när vi vaknade på lördagen. Och 8 grader ute.  Men V skulle på fotbollsträning och tanken på att stå i regnet en timme och kolla på ett gäng femåringar fick mig att snöra på löpardojorna och förena nytta med nöje. Medan V spelade boll sprang jag på en gammal löparbana runt fotbollsplanen sidan om. Det blev 1200 meter uppvärmning. Sen körde jag några intervaller genom att jag "maxade" de första 200 meterna och sen sprang sakta för återhämtning de sista 200 meterna.  Jag körde 5 varv, dvs 2000 meter. Sen varvade jag ner 800 meter. Så intervallerna blev gjorda denna veckan med och totalt då 4 km. 

Jag avslutade veckan med en grym insats. Det var dags för långpass och jag trodde inte jag hade energi till att ge mig ut egentligen. Men jag gjorde det ändå. Jag var fantastiskt stark i benen och de första 3 km gick kraftfullt och snabbt framåt i riktigt bra tempo neremot 5.45 per km. Vid 5,5 km började jag känna viss trötthet i kroppen, men faktiskt först då. Innan dess kändes allt kanon. Intervallträningen ger resultat. Helt klart. Så de första 7 km gick faktiskt i snitt kring 5.55 min per km. Sen lämnade jag asfalten och begav jag mig in i skogen. Då gick pulsen upp rejält över stock och sten och jag fick tagga ner på tempot. Planen för dagens pass var 9 km, men eftersom jag var mitt i skogen när jag kom så långt så bestämde jag mig för att köra på till 10 km. Så jag pressade på och snittade efter 10 km, ganska utpumpad, på 6,07 min/km. Helt grymt tycker jag själv att det går att bättra på kondis så pass bra på några veckor. Bra jobbat Jessy!


En grej jag tog notis om idag var att vid ca 9 km började jag frysa på ett sätt som jag misstänker indikerar att energin är slut. I fortsättningen ska jag ta med mig någon form av energi och börja öva på att förtära det under passet så att jag bibehåller energinivå och orkar längre perioder av träning.